Utelek och Viggbyholms stationscafé

Idag bestämde Jossan och jag oss för att träffas med barnen vid Ensta krogs lekplats. Det var lite mulet och så kom det några stänk på morgonen men samtidigt var det riktigt varmt. Emilia gillade mest en liten ramp som fanns där hon gick upp och ner, upp och ner, upp och ner...:) Hon tappar balansen och trillar omkull många gånger när vi är ute men säger ändå inte ett pip om det utan reser sig upp i igen bara. Efter en timme märkte man dock att hon blev lite frustrerad och trött så då tog vi bilarna och åkte till Viggbyholms stationscafé som jag hört så mycket bra om. Där blev det lunch i form av en smörgås för mig och Jossan och annat gott för de små. Efter lunchen lade vi barnen i vagnarna, gick en liten sväng och vips så somnade dom. De betydde att Jossan och jag kunde gå tillbaka till caféet och ta en kaffe och en liten sötsak. Vi satte oss ute och njöt i det fina vädret medan våra små skatter sov. Det är en riktigt härlig stund på dagen då det är lugnt och skönt! ;)

När den här veckan är slut har jag bara tre veckor kvar av min mammaledighet. Den känns lite sorgligt att den här fina tiden tillsammans med min dotter är slut, men samtidigt så känns det ganska bra att börja jobba igen också. Fredrik kommer ta vid och är hemma med Emilia i november innan hon börjar på förskolan. Dock fortsätter han att vara hemma med henne två dagar i veckan i december och januari också, så att hon får en mjukstart på förskolan. Vi tror och hoppas att det kommer att bli jättebra!

Smålandsbesök

Förra veckan stack Emilia och jag ner med bilen för att hälsa på min fina vän Emmeli med familj som jag inte sett sen bröllopet vid nyår. Fredrik skulle iväg med jobbet till Riga den veckan så det passade ganska bra. Jag var lite orolig för hur bilresan skulle gå med lilltjejen men det gick hur bra som helst. Hon sov sitt förmiddagspass när jag startade bilen och så tog vi en lunch i Linköping. Efter det trodde jag att hon skulle hålla sig vaken ett tag men hon somnade ganska snabbt igen så sista biten gick också galant. Vi hann knappt landa förrän vi skulle vidare på 7-års kalas för Antonias kusin Allis. Där fick jag träffa resten av Emmelis familj igen och det var så mysigt.

Emmeli och jag startade vår vänskap när jag flyttade hem från Dublin 2005, hon jobbade på Adobe i Sverige och jag fortsatte ju att jobba för dem ett år efter att jag hade flyttat hem. Emmeli satt i receptionen och vi fann varandra i princip direkt, vänskapen har sen fortsatt och trots att hon numera bor i Småland (det har hon gjort nästan hela tiden) så har vi hållt kontakten och försökt träffas en eller ett par gånger per år i alla fall. Det är alltid lika kul att ses och jag är så glad att jag har en sån fin vän.

Tidigare har jag ju åkt ner själv och Emmeli och jag som båda gillar att pyssla med allt möjligt har kunnat göra det när Antonia har gått och lagt sig eller så har hon varit med oss. Den här gången var det lite annorlunda eftersom Emilia nu var med och är i den åldern då hon vill undersöka och klämma på allt! :) Inget pyssel denna gång men lika trevligt hade vi för det jag är så tacksam att jag äntligen fått träffa Emmeli och Fredriks (hennes man heter också Fredrik!) underbara dotter Estelle som föddes i juli. De är nu en stor familj eftersom Fredrik har två barn sen tidigare, Emmeli har Antonia och så har de nu Estelle tillsammans också.

Det var fullt upp att hålla reda på min lilla tös som sprang omkring men vi hann prata en hel del och kunde umgås i de tre dagar jag var där, det kommer jag leva länge på. Hemresan gick också bra i och med att jag stack iväg först efter middagen så Emilia sov hela vägen hem så fort hon hade fått sin välling. Det var jobbigt att köra hem i mörkret men hem kom jag och allt gick bra. Tusen tack för en härlig vistelse hos er i Småland Emmeli! Ni är alltid välkomna till oss om ni har vägarna förbi Stockholm ;)